Utan el försmäkta vi...
Elektricitet! Rusa och knäpp på varmvattenberedaren och ugnen! Precis som alla andra. Stackars elnätet vilken chock varje gång. Där jag bor, och där kontoret ligger, är vi bortskämda. Det finns generator. Som man visserligen inte vill ha igång för mycket. Och som visserligen bara fiser ut lite svaga strömmar (men spyr ut helvetes med dieselrök), men det räcker till datorerna, ett par glödlampor och för att ladda mobiler och sånt. Sen finns dieselkaminer inne också. Det ger värme och man kan laga mat på dem.
Värre är det för alla andra. Från november till april är det väldigt strömlöst. I byarna har man reglerat två timmar el på kvällen, två på morgonen. I staden Kulyab finns det ström lite då och då. Idag två timmar totalt, före det hade vi lite i måndags kväll.
Normalt finns bara eluppvärmning i husen. Särskilt sedan stadsgasen stängdes av för nått år sedan. Kalla mornar kommer kollegorna särskilt tidigt till jobbet... Många lagar maten över öppen eld i nått uthus, också i staden.
Och här sitter jag alltsa bredvid tidernas lyxpryl: dieselkaminen. Importerad från Tyskland via Kirgizistan... För övrigt var det exakt den här modellen kamin som jag hade i mitt skyffe i tyska Heidelberg. Högst upp, obebott under, enkelglas i fönstrena. Jag var fattig, dieseln dyr. Det var tva huttriga vintrar... Men också då kände jag stor tacksamhet till den här bruna, värmestrålande plåtlådan.
Värre är det för alla andra. Från november till april är det väldigt strömlöst. I byarna har man reglerat två timmar el på kvällen, två på morgonen. I staden Kulyab finns det ström lite då och då. Idag två timmar totalt, före det hade vi lite i måndags kväll.
Normalt finns bara eluppvärmning i husen. Särskilt sedan stadsgasen stängdes av för nått år sedan. Kalla mornar kommer kollegorna särskilt tidigt till jobbet... Många lagar maten över öppen eld i nått uthus, också i staden.
Och här sitter jag alltsa bredvid tidernas lyxpryl: dieselkaminen. Importerad från Tyskland via Kirgizistan... För övrigt var det exakt den här modellen kamin som jag hade i mitt skyffe i tyska Heidelberg. Högst upp, obebott under, enkelglas i fönstrena. Jag var fattig, dieseln dyr. Det var tva huttriga vintrar... Men också då kände jag stor tacksamhet till den här bruna, värmestrålande plåtlådan.
Kommentarer
Postat av: Hasse
Vad mysigt det ser ut i alla fall med stortofflor tjocktröja och stearinljus i fönster. Solbränd eller resultat av värmen från diselkaminen eller något värmande i muggen rentav?
Förstår att det inte alltid är lika mysigt.
Har försökt hitta fågelrackarn utan namn men inte lyckats med hemmalitteraturen. Kanske har de något lokalt namn på dem? Trevligt att läsa dina rader och att vi vet lite hur det går till därborta i öster.
Trackback