Kanns som manader i Ukraina
Tagbyte vid gransen, passkontroll, inget att deklarera. Och sedan vanta, vanta, vanta medan folk bar av sack efter sack fran taget. Punktlighet trodde jag var en dygd. Massor av folk. Glada men otaliga. Forklaringen till forseningen kom sedan, nar jag hittat en engelsktalande kvinna. Cigarettrassia, det var smuggelgods som myndigheterna bar ut sackvis. Inte ovanligt har jag fatt veta nu. Nar taget rullade bort fran stationen plockade de gamla tanterna och unga pojkarna fram sina skruvmejslar och fullkomligt demonterade inredningen for att plocka ut alla de ciggarettpaket som inte hittats. Raffinerat. Tydligen samma business dagligen, samma manniskor, samma handel, samma granspolis och sa rassior med jamna mellanrum. Alla pa taget med tyst overenskommelse och sympati, aven anstallda. Fina manniskor, utan att bli religios.
I Lviv behovde jag bostad. Hangde pa tva polskor och tillbringade natten i delat hotellrum med dem, lika billigt som slitet, som hart. Men inga problem.
Tag mot Simferopol pa morgonen. 24 timmar framat, varav 10 sovandes, tva lasandes, tva tittandes ut genom fonstret, tva i samsprak med Amerikan och ukrainsk flickvan (innan de blev for fulla) och sakert resten av tiden "talandes" med en ukrainsk gammal kvinna. NU borjade jag kanna att jag behovde krypa till korset. Det KOMMER at bli ett problem med spraket. Om jag nu ska ha ambitionen att lara kanna nan form av vardag.
Forsta natten sov jag dar, andra natten i ett annat hem. Sprakproblemen tar saaaa mycket energi. Kanns som om jag varit i landet i evigheter, intrycken nastan for manga. Jag ar sa javla sprakobegavad och forsoker och forsoker och kanner frustration. Har nog i alla fall fordubblat ryska ordforradet. Fran tjugo till fyrtio ord, kanske... Alltid nagot. A och P och lilla E har kommit till Yalta Hotel. Idag ska vi klattra med Sergej. Ja, tyvarr blev det visst lite ont om tid att utveckla mer. Ska vara vid deras hotellentre om en halvtimme...
Inte illa!
Från 40 ord till 80 är väl 100%.
Det får man väl vara nöjd med.Det kommer att gå som en dans.
hasse
Språket tröttar i början även om man tror att man kommer kunna hanka sig fram hjälpligt. Det suger all kraft ur ens sargade hjärna, bara att vänja sig vid, det lättar efter ett tag... Och jag fattar inte vad du menar med att du skulle vara så himla seg på språk, det är bara nys tror jag - du talar ju två främmande språk redan! + modersmål ger tre (3!) språk som du håller i huvudet. Det är fler än de flesta.
Lyllo dig som inte bara får åka iväg utan även bör, eftersom det är ditt friår! Hoppas att du får det kjempe-greit!!!
Kompasskursen är inte riktigt rak vill jag påstå; Friårstrippen som ska utmynna i en förståelse av den post-sovjetiska vardagen; å så rullar det en rullväska full med klättergrejer genom Ukraina?;)
Jo, spraket suger must, kunde inte vara mer sant... Idag klev jag in i affar och halsade artigt pa expediten med det forsta bekanta ord som dok upp i hjarnan, vilket rakade vara `varsagod`... Na, Moa, det ar ingen slump att jag hatade tyskan o engelskan i skolan. Det ar helt enkelt nan form av frammandesprakdysleksi, alltsa ar det synd om mig. Jag ar nog vard en extra ol ikvall :)
Hej Peo! Jo, men man maste mjukstarta lite:) Och postsovjeterna klattrar ocksa, vi har tagit hjalp av en guide som menar att i hela forna Sovjet finns ingen sa bra klattring som just pa Krim. Folk vallfardade hit for att bestiga berg. Sjalvklart ska aven den delen av vardagen undersokas :)