Det gamla Sovjet och jag

1991 föll Sovjet och Vitryssland blev självständigt. Först greppade Nationalisterna makten. Politisk prioritering: att göra Vitryssland så vitryskt det bara går. Bara på andra plats: faktisk utveckling och förbättring för medborgarna. Så då gick det som det gick. Lukasjenka valdes till makten 1994.

Lukasjenka tycker att det var bra förr. Gammal hederlig kontroll och kniven på strupen för folk som inte förstår sitt eget bästa. KGB lever ogenerat kvar. Se till vänster deras byggnad:

Nu närmar sig den 25:e mars 2007. Årsdagen. Håll ögonen på tevenyheterna. Förbered dig genom att läsa t.ex. den här artikeln från en journalist arresterad under förra årets demonstrationer:

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,810639,00.html

Ett utdrag:

"Okrestino-fängelset översvämmades av arresterade. Polismännen och folk ur specialstyrkan sprang fram och tillbaka i korridorerna och in på kontor och skrek åt de gripna och åt varandra. Vi stod uppradade längs korridoren med ansiktet mot väggen och väntade på vår tur att få ett formulär om anhållan ifyllt. En del började må dåligt. ..."

Bara futtiga tre dagar i Minsk - men späckade intill bristningsgränsen av intryck. STORT officiellt tack till två fantastiska vänner och guider i den Minsk-ska djungeln! Hur hade jag kunnat förstå något över huvud taget utan vägledning? Det ytliga river jag av nedan. Flera glada överraskningar! Men det viktiga, alltså Lukasjenkos sjuka samhälle, måste få ett eget inlägg, senare... 
 
Fördomarna, en och en:

JA! Gatorna är VERKLIGEN breda, husen höga, kvarteren stora. Man går och går och känner sig som en liten myra mellan byggnaderna. Minsk försvann nästan komplett under andra världskrigets bomber. Stalins empiriska arkitektur är pompös utan nåde, MEN kolla in detaljerna:

Där fick jag! Det är ju superstiligt! Minsk har också en "Gamla stan". Ett par kvarter. Och en hel del återuppbyggda kopior av nerbombade vackra byggnader.

NEJ! Ingångarna till affärerna är inte särskilt diskreta. Det är kommers. Kolla bild från nyöppnat köpcentra. Fast det går visst lite knackigt att hyra ut de svindyra butikslokalerna, folk handlar fortfarande hellre på marknaderna.

TROLIGEN! Vitryssarnas liv bakom det officiella är varmt, glatt, familjärt, gästvänligt. Människorna är uppfinningsrika, starka, humoristiska, kloka. Ja, det har jag ju sett exempel på, i alla fall... :-)

JOVARS! Engelska ÄR gångbart i Minsk, om man pratar med rätt folk. Sök efter unga med europeisk look.

NEJ! Lukasjenko syntes inte till fysiskt någon som helst stans. Men hans ande svävar över staden... Han manipulerar, censurerar, förbjuder, tvingar, fängslar, propagerar. Men det skulle jag ju skriva om senare. Och det är inget en vanlig turist behöver se - om man inte vill.

NJÄ! Sovjet... Arkitekturen missar man ju inte, men det har förstås hänt grejer här sedan början av 1990-talet. Även om presidenten hurrar för det som var. Nog är det modernt också. Här ett nytt spejsat bygge, biblioteket, med ett enormt bokmagasin. Kvinnan pratar i telefon, precis som vem som helst. Flashiga bilar. Dyra kläder.

Landskapet utanför Minsk verkar OTROLIGT vackert. Det dignar av sjöar, pittoreska byar, stora skogar, fascinerande kulturlandskap.

Och det finns kul och god mat. Här är t.ex. kyckling fylld med pannkakor :-) Skum idé, men verkligen, ett riktigt schysst mellanmål!

Här syns också ett prisexempel, 2 390 vitryska rubel, det motsvarar cirkus 6 kronor! Herregud!! Och förut var det tydligen ännu fler nollor att hålla reda på. Jag har bläddrat sedlar (för det finns inga mynt) med svetten rinnande, det här är inget för en som är taskig på huvudräkning...

Nu ska jag till Minsk i tre dagar. En avstickare. Besoka en väninna. Titta pa staden. Det här har jag sett fram emot länge! Och som knark på laxen firar Vitryssland internationella kvinnodagen med pompa och helgdag!

Ja, nu kan jag inte skriva om alla fördomar gentemot Vitryssland, eftersom det bara är huvudstaden jag får ett (blixtsnabbt) svep över.

Sovjet! Det är min första tanke. Här kommer man att få se det minst moderniserade landet av alla de 15 gamla sovjetrepublikerna.

Jag tror att:

- Lukasjenko kommer att synas med sin nuna på fasaderna.

- gatorna är breda, husen höga, kvarteren stora.

- ingångarna till affärerna är diskreta.

- vitryssarnas liv bakom det officiella är varmt, glatt, familjärt, gästvänligt.

- engelska inte är gångbart.

- människorna är uppfinningsrika, starka, humoristiska, kloka.

- husen, allmänningarna, parkeringsplatserna slitna. Monumenten och maktens byggnader välputsade.

- jag, de höga stövlarna och den röda skinnhandväskan till trots, kommer att känna mig mycket slafsigt klädd.

Ja, det var det hela. :-) Nu är det bara att låta intrycken svämma över en...

Se så nära geografiskt.
En Stockholmare som tycker att London känns nära, kan åka halva den sträckan åt sydöst istället, och hamna i Vitryssland. 

Från det ryska Kaliningrad i söder söker sig en sanslöst långsmal sandremsa norrut. Det kuriska näset. Halvvägs slinker det över på Litauiskt territorium. Högst upp på spetsen finns ett smalt sund som förbinder Östersjön med den stora Kuriska sjön, som ligger innanför.

Till Nida, vid Litauiska södra utposten, har jag åkt för att bejaka lantisen i mig. Den började känna sig lagom frustrerad i Vilnius.

Det är fint också så här års, sa nån. Och det är många fiskare ute på isen. Bägge är sanningar med modifikation. Det är ett jävla väder, så för att riktigt se det fina måste man uppskatta 100 % luftfuktighet och en sikt på hundra meter. Och fiskarna är inte bara många, de täcker isen i sitt enorma antal. Men det är ju en upplevelse i sig. I övrigt verkar samhället slumra så här års.

Sommaren är förmodligen fantastisk.

 

Gyttret av prickar är inte smuts på linsen, utan alltså groteska mängder pimplare.

Här har vi en pimplare, tillrest från mellersta Litauen. Han ville inte kunna identifieras på bild...det hade nått med frun att göra. Dagens fångst var medelmåttig. Vodkaintaget däremot rätt skapligt. 

Ett världsarv. De dyker upp överallt, tycker jag. Stranden letar sig söderut och i horisonten borde Kaliningrad skymta en klar dag.

Syns hålet i förgrunden? Haha, någon har verkligen tagit sig för en långpromenad över sanddynorna i högklackat :-)

Kolla här, va! Det är inte klokt vad långt och smalt det är: Kuriska näset. Åka hit? Ta båten från Karlshamn till Kleipeda. Och så en buss söder ut. Eller hoja, det är poppis!

En bild från rummet, som ligger mitt i smeten av små gränder och gator. Centrala Vilnius alltså. För 43 litas natten, ungefär 120 spänn, får man lite dammråttor i hörnen, men i övrigt ett rätt trivsamt kyffe. Om man stökar ner med äppelskrutt och viktiga papper, och tar dit en vacker möbel (laptopen) så blir det såhär hemtrevligt :-)

(och bilden visar också mig, vilket nån hade en önskan om, och så att ingen tror att jag bluffar med vistelsen här, och egentligen befinner mig på Bahamas eller nått liknande banalt ställe...haha)

Jag har lärt känna grannen ovanpå. En student som inte är särskilt bortskämd med boendet, kan man säga. På 3x3 meter bor hon, hennes kompis och en katt. Det är slitet, inpyrt, lågt i tak. Utanför dörren finns ett pentry att dela med grannrummet. Till sommaren är hon färdigbakad och kommer att flytta ut - efter fyra år... Jag tycker hon är riktigt cool!

Och så de där hotellen där man betalar per timme.... De finns också på bästa reklamplats i city-guiden.

Helvete, Vilnius, är det det här ni vill visa upp med er stad??!!

”Kom hit, vi har kvinnor som gärna gör vad som helst, bara det är till fröjd och fägring för dig, du drägglande, välbärgade person av manskön!”

Det är ju för f-n pinsamt.

Det här är ett inlägg för folkbildningen. Och för att i förlängningen skona rörmokare och fastghetsägare i östliga länder.

Som jag har skrivit förut är Vilnuis en ytterst civiliserad stad. Man har förutsett allt som har med turism att göra. Utom en sak: toalettpappersrutinerna. Informationen till de okunniga västerlänningarna är obefintlig.

De gamla avloppsystemens trånga gångar klarar inte papper!! Så OM det står en behållare intill toastolen (se bild...) så ska pappret med hela den borttorkade härligheten, slängas däri. Ja, lite äckligt, va? Det är därför det är så svårt att tro, och ingen berättar det heller.

Jag vet det, eftersom samma slags ledningssystem verkar härska över hela gamla Sovjetområdet. Men det tog veckor i Ryssland innan det stod klart för mig. Först la jag märke till hur snabbt den där papperskorgen på kontorets toalett fylldes hela tiden. Lite senare observerade jag att där fanns spår av både det ena och det andra på papprena. Vem var den snuskige bland kollegorna?! Jag hann se ut ett par misstänkta... Men så blev teorin ohållbar när samma sak uppenbarade sig över hela staden. Jag blev tvungen att konsultera min rysslandsveterankompis (svensk neutral part, som jag inte är blyg inför) i frågan - och blev upplyst. Tack! Även å rörmecklarnas vägnar!

Konceptet är alltid samma och mycket enkelt. En rysk familj blir presenterad för en utländändsk vän. Så får man veta vad de jobbar med. I nästa kapitel ingår orden teve och hund på ett eller annat sätt. Och därefter går man till parken och på zoo. GAAAH!

Här till vänster står sonen i familjen bredvid sin amerikanske vän John (det är han med tröjan som det står ”I like milk” på... ha ha ha!)

Nedan syns min läxa. Presentera din familj... I kyrilliska alfabetet är ljudet R ett P, N ett H, V ett B, U ett I. Lilla skrivstils-t är ett m, lilla p ett n... Det är så att man misstänker att Kyrillos och hans brorsa, som en gång snickrade ihop det här, var ett par snoriga tonåringar som bara ville ha lite kul. Driva med hederligt folk, helt enkelt.

• Vilnius är sju steg före Riga – inte efter.

• Det finns en smak för estetik som är klockren.

• Staden är vänlig, generös, modern.

• Här spelas musik - i radion, i affärerna, på klubbarna - som slår svenskt offentligt utbud med hästlängder!

Det är lite som att vara i Köpenhamn, eller Berlin, eller nått annat coolt storstadsställe med smak och alternativ ådra!

Nej, jag tror i och för sig inte att huvudstaden kan gälla som ett snitt över landet, men den här staden är verkligen nått att visa för omvärlden! Vilnius har det gott förspänt, gamla stan är den största i östra Europa och finns på UNESCOs världsarvslista. Och nu pumpas det in pengar för att Vilnius ska nämligen bli kulturhuvudstad i Europa nästa år (NEJ! Rättelse i efterhand, det är 2009 stan blir hedrad).

Bara några exempel:

All info om staden finns på engelska: på museum, på skyltar, i bussar, på fiken.

Här är inte varannat hus rivningsfärdigt och varannat überrenoverat. Det är mer jämnt fördelat. Inredningsstilen på krogarna är störtskön.

Det finns trådlös, gratis uppkoppling på massor av caféer.

Sovjetbyggena finns, inte minst i förorten. Betongklossarna med stort B. Men stan har klarat sig hyfsat undan den arkitekturen ändå, känns det som.

 
Har ar lite bilder fran idag och igar. Overst en vy over stan nu pa morgonen. Kolla hur man har sparat lite av stenvalvet inne pa puben! Och nedan ar fonstrena fixade, men fasaden far vanta. Korsen star pa en av stans manga kullar och ska minna om det kristna Litauen. Vissa helt orenoverade bakgardar finns forstas ocksa...
 

Man fick en känsla av att det gick ungefär en anställd på varje passagerare ombord på Tallinks Riga-båt. Men den glesa publiken var inte ett argument för att dra ner på registret av aktiviteter.

Konfrencieren stod med rak rygg, fötterna ihop, mitt på dansgolvet, stel som en pinne. Han  rabblade kvällens happenings med ett brett, utsträckt leende. Jag var mycket skeptisk. Husband. Karaoke. Disco. Och ett framträdande av den estniska dansgruppen ”Hit Attack”. Jag flinade rått och tänkte mig en kväll i storfinsk kitchstil. Men de överraskade!

Keybordisten var helt enkelt överjävlig på å spela. Rock, gamla godingar från 50- till 90-tal, med ös och känsla. Musikaliskt en upplevelse. Bandet var kan man säga överkvalificerat för stället. Publiken var liten, full och däst. Ett slöseri!

Sedan dök Hit Attack upp och rev av en dansshow så att man häpnade. Vilka moves. Vilken styrka. Vilken smidighet! Eventuellt LITE mer vulgärt än det hade behövt vara... Men jag var hänförd.   

Östersjöbåtarna sitter på en talangskatt redo att presentera för världen...

Upplevelsen blir förresten din och din kompis för 140 spänn tillsammans, alltså, tur och retur Riga för två personer i schysst hytt, med billig bar, förstklassig underhållning och shoppingmöjligheter i välkomnande lettisk miljö. Passa på, passa på!

(OBS! Bilder ar ju ett val ansett knep for att vinna publikens intresse.. sa forsvarar jag att det har fotot pa baten ar fran en helt annan Lettlandresa - fran Karlshamn 2005. Jag mitt pucko tankte inte pa att ta ett enda foto forran kommen till Litauen!)