Summering 1 - det praktiska
Bara tio dagar kvar på friåret. Det är sjukt vad snabbt det har gått!!!
Det är dags att på allvar börja summera det här året.
Först ett snustorrt inlägg om det praktiska:
Mission full-filled! Ja, fan, alltså!
Jag ville använda de tolv månaderna till att lära känna post-sovjetiska vardagen. Se vad som har blivit. Få nyanserad bild!! Komma under skinnet! OCH HELVETE - DET HAR JU BLIVIT SÅ!
Konceptet höll!!
Volontärinsatserna som informatör blev en motorväg rätt in i vardagen, till vänskap, till kunskap, till folk av kött och blod, till miljöer jag aldrig skulle ha hittat annars. Och det var en väg runt språkproblemen.
Det blir totalt tre fristående tidningsartiklar (varav en här), ett häfte om fem Sida-projekt i Leningrad Oblast (AEA), en 12-sidig liten tidning om ett landsbygdsutvecklingsprojekt i Arkangelsk som trycks om en månad och en osttillverkningsmanual (!), förutom sex veckor som coach, vilket var den coolaste utmaningen av dem alla :-)
Platserna?
I Ukraina (september), Litauen (februari - mars) och Tadzjikistan (november - december) var jag nog tillräckligt...
Estland och Lettland tycker jag att jag kan ändå, sen förr (ja, jag veeeet, det är snobbigt!).
Georgien (juni) sniffade jag bara lite på, det behövs en riktig turistresa dit!
Kazakstan, Armenien, Azerbadjan, Uzbekistan, Kirgizistan, Turkmenistan, Moldavien har jag inte ens besökt. Alltså 7 av de 15 gamla Sovjetrepublikerna! Men det är okej. Några långpass hade jag inte hunnit med. Och som turist ligger de ju kvar att besöka.
Men Ryssland (oktober, november, april - maj, juni, juli- augusti) eller Vitryssland (mars) Nä, det skulle vara OMÖJLIGT att tröttna på de länderna! Mer tid! Ge mig! För jag är INTE tillfredsställd!
Effektiviteten?
Nä, inte helt lyckad. Det där jävla visumet till Ryssland som fördröjde alla planer i januari...och min oförmåga att repa jävlaranamma när det hade behövts för att hitta alternativvägar...
Farhågorna?
Socialiceringssjukan har varit svår! Mellan projekten och på resa mellan platser har jag ibland kännt mig SÅ ENSAM!
Språkproblemet blev knepigare än jag trott. Utan ord kan man köpa tuggummi av en tjej i en kiosk, men INTE fråga om hon gillar Putins utrikespolitik...
Däremot har jag inte varit skrämd av betong eller haft svårt att ta hand om mig själv :-)
Vad jag INTE har tänkt på:
Vad gör jag med alla mina nya kunskaper??? Det vete FAN! Nu har jag sett det här området och vill såklart berätta för hela världen. PRECIS som vilken nyfrälst sektmedlem som helst ;-)
Nu skiter jag i personuppgiftslagen...
De här personerna, och MÅNGA fler, är jag stort tack skyldig:
Det är dags att på allvar börja summera det här året.
Först ett snustorrt inlägg om det praktiska:
Mission full-filled! Ja, fan, alltså!
Jag ville använda de tolv månaderna till att lära känna post-sovjetiska vardagen. Se vad som har blivit. Få nyanserad bild!! Komma under skinnet! OCH HELVETE - DET HAR JU BLIVIT SÅ!
Konceptet höll!!
Volontärinsatserna som informatör blev en motorväg rätt in i vardagen, till vänskap, till kunskap, till folk av kött och blod, till miljöer jag aldrig skulle ha hittat annars. Och det var en väg runt språkproblemen.
Det blir totalt tre fristående tidningsartiklar (varav en här), ett häfte om fem Sida-projekt i Leningrad Oblast (AEA), en 12-sidig liten tidning om ett landsbygdsutvecklingsprojekt i Arkangelsk som trycks om en månad och en osttillverkningsmanual (!), förutom sex veckor som coach, vilket var den coolaste utmaningen av dem alla :-)
Platserna?
I Ukraina (september), Litauen (februari - mars) och Tadzjikistan (november - december) var jag nog tillräckligt...
Estland och Lettland tycker jag att jag kan ändå, sen förr (ja, jag veeeet, det är snobbigt!).
Georgien (juni) sniffade jag bara lite på, det behövs en riktig turistresa dit!
Kazakstan, Armenien, Azerbadjan, Uzbekistan, Kirgizistan, Turkmenistan, Moldavien har jag inte ens besökt. Alltså 7 av de 15 gamla Sovjetrepublikerna! Men det är okej. Några långpass hade jag inte hunnit med. Och som turist ligger de ju kvar att besöka.
Men Ryssland (oktober, november, april - maj, juni, juli- augusti) eller Vitryssland (mars) Nä, det skulle vara OMÖJLIGT att tröttna på de länderna! Mer tid! Ge mig! För jag är INTE tillfredsställd!
Effektiviteten?
Nä, inte helt lyckad. Det där jävla visumet till Ryssland som fördröjde alla planer i januari...och min oförmåga att repa jävlaranamma när det hade behövts för att hitta alternativvägar...
Farhågorna?
Socialiceringssjukan har varit svår! Mellan projekten och på resa mellan platser har jag ibland kännt mig SÅ ENSAM!
Språkproblemet blev knepigare än jag trott. Utan ord kan man köpa tuggummi av en tjej i en kiosk, men INTE fråga om hon gillar Putins utrikespolitik...
Däremot har jag inte varit skrämd av betong eller haft svårt att ta hand om mig själv :-)
Vad jag INTE har tänkt på:
Vad gör jag med alla mina nya kunskaper??? Det vete FAN! Nu har jag sett det här området och vill såklart berätta för hela världen. PRECIS som vilken nyfrälst sektmedlem som helst ;-)
Nu skiter jag i personuppgiftslagen...
De här personerna, och MÅNGA fler, är jag stort tack skyldig:
Kommentarer
Postat av: Staffan
Jag vet inte om det var en del av planen, men du lär ju också fått en hel massa människor sugna(re) på att resa österut genom dina bloggrapporter. Åtminstone mig.
Oroa dig inte för personuppgiftslagen - personuppgiftsbehandligen i den här bildpubliceringen faller solklart in under undantagen i både 5 a § och 7 § 2 st. :-)
Postat av: Therese
Heeej Staffan! Då blir jag glad! Om jag har fått östområdet att verka just så attraktivt som det i verkligheten är :-)
Fanken, jag ska kolla upp de där undantagen! Tack för upplysningen!
Postat av: Alice
Vilket år!
Trackback