Det gamla Sovjet och jag

Ja, har ar ett par bilder fran demonstrationerna.
Maste korrigera det dar uppskattade antalet demonstranter. Nu snackas det visst mer om en bit over 10 000...men vem kan uppskatta sant?

Syns poliserna? De star tatt, tatt for att hindra demonstrationstagen fran att sammanstrala till storre grupper.

Stamningen bland demonstranterna god. Poliserna mindre glada. Och det smittade av sig pa de som blev slagna eller omkullvrakta. Forstas. Men vackert vader och framtidstro!  



Jag har ALDRIG I MITT LIV sett sa manga poliser pa en gang, som denna dag. Som kuriosa kan namnas att en polis tjanar ratt bra. Kanske ar det en bidragande orsak till att korruptionen faktiskt inte ar en san plaga har.

Daremot gar det bra att ramla in pa polisyrket praktiskt taget direkt efter att ha gjort lite lumpen. Borgar inte for nan sarskilt hog kompetens eller mognad hos de har killarna, kanske...

Som pa de flesta demonstrationer var medelaldern val sadar en liten bit aver 20. Unga och arga, ni vet.

Men tanter som denna ar anda inga undantag.

Tyvarr. Jag lyckades inte plata nagra poliser in action. Kanske for att det var bast att skydda kameran nar de blev for nargangna. En fotograf sag jag trilla framstupa nar polisen tryckte sig fram, hans kamera spreds over hela gatan.

På söndag är det då årsdagen av sammandrabbningarna mellan polis och anti-Lukasjenkodemonstranter. Skäms lite för att känna hur spännande det är. Rätta känslan borde vara allvaret. Det sista jag vill vara är b-variantens äventyrare, "vet inte riktigt vad det handlade om - men jag var där!". Samma kategori som åker på festival för att kröka och röka, och skita i musiken... Banal liknelse, men ni fattar.

Min inbjudan till ryskt visum verkar vara på väg till Stockholm, halleluja. Det kan bli en anledning till att inte stanna borta mer än kanske nån vecka. Beroende på vad meningsfullt man annars kan hitta på att göra i Vitryssland.

Här torget där det hände förra året. Då var det skridskobana över hela stället. (Fotot från 8 mars med en banderoll för att hylla kvinnodagen)

1991 föll Sovjet och Vitryssland blev självständigt. Först greppade Nationalisterna makten. Politisk prioritering: att göra Vitryssland så vitryskt det bara går. Bara på andra plats: faktisk utveckling och förbättring för medborgarna. Så då gick det som det gick. Lukasjenka valdes till makten 1994.

Lukasjenka tycker att det var bra förr. Gammal hederlig kontroll och kniven på strupen för folk som inte förstår sitt eget bästa. KGB lever ogenerat kvar. Se till vänster deras byggnad:

Nu närmar sig den 25:e mars 2007. Årsdagen. Håll ögonen på tevenyheterna. Förbered dig genom att läsa t.ex. den här artikeln från en journalist arresterad under förra årets demonstrationer:

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,810639,00.html

Ett utdrag:

"Okrestino-fängelset översvämmades av arresterade. Polismännen och folk ur specialstyrkan sprang fram och tillbaka i korridorerna och in på kontor och skrek åt de gripna och åt varandra. Vi stod uppradade längs korridoren med ansiktet mot väggen och väntade på vår tur att få ett formulär om anhållan ifyllt. En del började må dåligt. ..."

Bara futtiga tre dagar i Minsk - men späckade intill bristningsgränsen av intryck. STORT officiellt tack till två fantastiska vänner och guider i den Minsk-ska djungeln! Hur hade jag kunnat förstå något över huvud taget utan vägledning? Det ytliga river jag av nedan. Flera glada överraskningar! Men det viktiga, alltså Lukasjenkos sjuka samhälle, måste få ett eget inlägg, senare... 
 
Fördomarna, en och en:

JA! Gatorna är VERKLIGEN breda, husen höga, kvarteren stora. Man går och går och känner sig som en liten myra mellan byggnaderna. Minsk försvann nästan komplett under andra världskrigets bomber. Stalins empiriska arkitektur är pompös utan nåde, MEN kolla in detaljerna:

Där fick jag! Det är ju superstiligt! Minsk har också en "Gamla stan". Ett par kvarter. Och en hel del återuppbyggda kopior av nerbombade vackra byggnader.

NEJ! Ingångarna till affärerna är inte särskilt diskreta. Det är kommers. Kolla bild från nyöppnat köpcentra. Fast det går visst lite knackigt att hyra ut de svindyra butikslokalerna, folk handlar fortfarande hellre på marknaderna.

TROLIGEN! Vitryssarnas liv bakom det officiella är varmt, glatt, familjärt, gästvänligt. Människorna är uppfinningsrika, starka, humoristiska, kloka. Ja, det har jag ju sett exempel på, i alla fall... :-)

JOVARS! Engelska ÄR gångbart i Minsk, om man pratar med rätt folk. Sök efter unga med europeisk look.

NEJ! Lukasjenko syntes inte till fysiskt någon som helst stans. Men hans ande svävar över staden... Han manipulerar, censurerar, förbjuder, tvingar, fängslar, propagerar. Men det skulle jag ju skriva om senare. Och det är inget en vanlig turist behöver se - om man inte vill.

NJÄ! Sovjet... Arkitekturen missar man ju inte, men det har förstås hänt grejer här sedan början av 1990-talet. Även om presidenten hurrar för det som var. Nog är det modernt också. Här ett nytt spejsat bygge, biblioteket, med ett enormt bokmagasin. Kvinnan pratar i telefon, precis som vem som helst. Flashiga bilar. Dyra kläder.

Landskapet utanför Minsk verkar OTROLIGT vackert. Det dignar av sjöar, pittoreska byar, stora skogar, fascinerande kulturlandskap.

Och det finns kul och god mat. Här är t.ex. kyckling fylld med pannkakor :-) Skum idé, men verkligen, ett riktigt schysst mellanmål!

Här syns också ett prisexempel, 2 390 vitryska rubel, det motsvarar cirkus 6 kronor! Herregud!! Och förut var det tydligen ännu fler nollor att hålla reda på. Jag har bläddrat sedlar (för det finns inga mynt) med svetten rinnande, det här är inget för en som är taskig på huvudräkning...

Nu ska jag till Minsk i tre dagar. En avstickare. Besoka en väninna. Titta pa staden. Det här har jag sett fram emot länge! Och som knark på laxen firar Vitryssland internationella kvinnodagen med pompa och helgdag!

Ja, nu kan jag inte skriva om alla fördomar gentemot Vitryssland, eftersom det bara är huvudstaden jag får ett (blixtsnabbt) svep över.

Sovjet! Det är min första tanke. Här kommer man att få se det minst moderniserade landet av alla de 15 gamla sovjetrepublikerna.

Jag tror att:

- Lukasjenko kommer att synas med sin nuna på fasaderna.

- gatorna är breda, husen höga, kvarteren stora.

- ingångarna till affärerna är diskreta.

- vitryssarnas liv bakom det officiella är varmt, glatt, familjärt, gästvänligt.

- engelska inte är gångbart.

- människorna är uppfinningsrika, starka, humoristiska, kloka.

- husen, allmänningarna, parkeringsplatserna slitna. Monumenten och maktens byggnader välputsade.

- jag, de höga stövlarna och den röda skinnhandväskan till trots, kommer att känna mig mycket slafsigt klädd.

Ja, det var det hela. :-) Nu är det bara att låta intrycken svämma över en...

Se så nära geografiskt.
En Stockholmare som tycker att London känns nära, kan åka halva den sträckan åt sydöst istället, och hamna i Vitryssland. 

Från det ryska Kaliningrad i söder söker sig en sanslöst långsmal sandremsa norrut. Det kuriska näset. Halvvägs slinker det över på Litauiskt territorium. Högst upp på spetsen finns ett smalt sund som förbinder Östersjön med den stora Kuriska sjön, som ligger innanför.

Till Nida, vid Litauiska södra utposten, har jag åkt för att bejaka lantisen i mig. Den började känna sig lagom frustrerad i Vilnius.

Det är fint också så här års, sa nån. Och det är många fiskare ute på isen. Bägge är sanningar med modifikation. Det är ett jävla väder, så för att riktigt se det fina måste man uppskatta 100 % luftfuktighet och en sikt på hundra meter. Och fiskarna är inte bara många, de täcker isen i sitt enorma antal. Men det är ju en upplevelse i sig. I övrigt verkar samhället slumra så här års.

Sommaren är förmodligen fantastisk.

 

Gyttret av prickar är inte smuts på linsen, utan alltså groteska mängder pimplare.

Här har vi en pimplare, tillrest från mellersta Litauen. Han ville inte kunna identifieras på bild...det hade nått med frun att göra. Dagens fångst var medelmåttig. Vodkaintaget däremot rätt skapligt. 

Ett världsarv. De dyker upp överallt, tycker jag. Stranden letar sig söderut och i horisonten borde Kaliningrad skymta en klar dag.

Syns hålet i förgrunden? Haha, någon har verkligen tagit sig för en långpromenad över sanddynorna i högklackat :-)

Kolla här, va! Det är inte klokt vad långt och smalt det är: Kuriska näset. Åka hit? Ta båten från Karlshamn till Kleipeda. Och så en buss söder ut. Eller hoja, det är poppis!

En bild från rummet, som ligger mitt i smeten av små gränder och gator. Centrala Vilnius alltså. För 43 litas natten, ungefär 120 spänn, får man lite dammråttor i hörnen, men i övrigt ett rätt trivsamt kyffe. Om man stökar ner med äppelskrutt och viktiga papper, och tar dit en vacker möbel (laptopen) så blir det såhär hemtrevligt :-)

(och bilden visar också mig, vilket nån hade en önskan om, och så att ingen tror att jag bluffar med vistelsen här, och egentligen befinner mig på Bahamas eller nått liknande banalt ställe...haha)

Jag har lärt känna grannen ovanpå. En student som inte är särskilt bortskämd med boendet, kan man säga. På 3x3 meter bor hon, hennes kompis och en katt. Det är slitet, inpyrt, lågt i tak. Utanför dörren finns ett pentry att dela med grannrummet. Till sommaren är hon färdigbakad och kommer att flytta ut - efter fyra år... Jag tycker hon är riktigt cool!

Och så de där hotellen där man betalar per timme.... De finns också på bästa reklamplats i city-guiden.

Helvete, Vilnius, är det det här ni vill visa upp med er stad??!!

”Kom hit, vi har kvinnor som gärna gör vad som helst, bara det är till fröjd och fägring för dig, du drägglande, välbärgade person av manskön!”

Det är ju för f-n pinsamt.